Nationell Samverkan
mot Utanförskap och Segregation

En fri och politiskt oberoende stiftelse

Nationell Samverkan mot Utanförskap och Segregation är en fri och politiskt oberoende stiftelse under bildande öppen för alla samhällsintresserade människor och organisationer som kan och vill bidra till ett långsiktigt hållbart Sverige.

Stiftelsen arbetar med att utveckla konkreta långsiktiga verktyg för att motverka segregation och utanförskap.

Varför?

Sverige är det land inom OECD som plågas av mest dödligt våld per capita. Det handlar om skjutningar, bombdåd, knivdåd, överfall och våldsrån.

Numera är gängkriminaliteten så utbredd att barn rekryteras för att utföra mord på andra barn. Lägg till att många myndigheter, kommuner och företag påverkas av kriminella för att utöva utpressning, begå välfärdsbrott, komma över offentliga medel och i förlängningen utmana vår demokrati.

Polismyndigheten säger att läget är så allvarligt att de ensamma inte kan hantera situationen. Alla som kan måste hjälpa till.

De barn som föds idag i utsatta områden har svårare än andra barn att ta sig ur segregationens klor. Barn måste värnas och skyddas från ett destruktivt liv och det bör ske tidigt, gärna redan på BVC och senast i förskoleåldern.

Därefter kan det vara försent.

"Vi ser att många av dem som är med och begår de allvarligaste brotten är under 15 år."

Gunnar Strömmer, Justitieminister.
SVT april 2023

Foto: Alexander Mahmoud/TT

Foto: Jessica Gow/TT

"Vi kan konstatera att den gängkriminalitet vi ser i form av sprängningar och skjutningar egentligen kan liknas vid toppen av ett isberg."

Petra Lundh, Rikspolischef.
Pressträff, Regeringskansliet, februari 2024

Barnen måste värnas och skyddas

Barn med låg socioekonomisk status riskerar ligga efter jämnåriga redan när de börjar skolan. En stor undersökning av förskolebarn visar skillnader i språkutveckling och förmågor som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.

Förskolor och skolor i socialt utsatta områden har en lägre andel behöriga lärare vilket utmanar skolans så kallade kompensatoriska uppdrag som innebär att jämna ut skillnader mellan barn med varierande hemmiljöer.

"Skillnaderna märks redan från 4-6-årsåldern. Vi tar det för självklart att barn som börjar skolan har förmågan att lyssna och vänta på sin tur. Men så är det inte för alla barn. Det finns ett behov av mer forskning för att identifiera arbetssätt som kan stötta barn som riskerar svårigheter när det gäller språk och exekutiva funktioner. Inte minst för att flera studier har visat hur viktiga förmågorna är för skolgång, arbetsliv och livskvalitet."

Signe Tonér, Fil. Dr., Institutionen för lingvistik,
Stockholms universitet.
Forskning.se, juni 2021

"När vi tillåter tusentals ungdomar i våra förorter lämna grundskolan utan fullständiga betyg skapar det en stabil rekryteringsbas för de kriminella gängen - varje år."

Linnea Lindquist, Biträdande rektor, debattör, författare.
Arbetsvärlden, november 2020

Så här kan vi inte ha det!

Så här kan vi
inte ha det!

Låt oss sätta fokus på förebyggande åtgärder.

Vi vill

Utveckla strategier och verktyg för förebyggande åtgärder mot nyrekrytering av unga gängmedlemmar med fokus på boendesegregation.

Genom bostadens geografiska placering påverka barns möjligheter att tidigt välkomnas in i en social gemenskap med normer och värderingar som minskar risken för utanförskap.

Vi kan

Vara en naturlig hot spot för specialister, experter, forskare och civilsamhälle. En plattform för ökad och samlad kunskap om boendesegregationens inverkan på samhällskroppen.

Vi ska

Genom främjandet av en så kallad scattered housing modell, speciellt utarbetad för svenska förhållanden, öka förutsättningarna för en god skolgång, bättre språkinlärning och kortare väg till arbetsmarknaden.

Stiftelsen ska också stödja utsatta barnfamiljer som tillfälligt står utanför den reguljära arbetsmarknaden genom ekonomiskt bistånd.

Kunskapsluckor täpps igen med långtidsstudier

Svensk forskning om segregationens orsak och verkan är ur ett internationellt perspektiv relativt sparsam. Vetenskapsrådet slår i en rapport (Svensk forskning om segregation – en kartläggning) från 2018 fast att:

“…det var få beviljade ansökningar som studerade brott, otrygghet och segregation.”

De säger vidare att:

“Segregationsforskningen i vissa länder, särskilt i USA, har visat betydligt större intresse för mer miljömässiga aspekter av segregationen än vad vi finner för svensk del. Studier av var miljöstörande verksamhet lokaliseras, var motorvägar dras och hur toxikologiska risker varierar i stadsrummet har i Sverige inte systematiskt studerats i relation till det segregerande boendet. Expertgruppen bedömer att sådan tvärvetenskaplig forskning är angelägen.”

Vill du veta mer eller engagera dig?

Lämna din e-postadress så kontaktar vi dig för att prata vidare.